Avril Lavigne har alltså släppt ett nytt album, eller det släpps imorgon men redan nu kan du lyssna på albumet på spotify. Jag tänker här skriva en recension om det och även vad mina första reaktioner är medan jag lyssnar på det.
Första låten Black Star inleder albumet på ett magiskt sätt för att sedan gå över i radioplågan What the Hell som är en låt som skulle kunna passa in på hennes förra album The best damn thing som var någon slags, jag vet inte vad jag ska kalla det, en fjortisperiod där hon ville komma så långt bort ifrån de första albumen som möjligt. Efter att What the Hell har tonat ut så börja en låt som heter Push. Den satte sig direkt på hjärnan och var så fin och och sedan kommer Wish you were here och man blir direkt kär i den akustiska gitarren som ligger bakom den elektroniska trumman och bildar någon intressant blandning och minna första intryck av denna skivan är att den är magisk och jag tycker Avril har återvänt till sina rötter, där hon hör hemma, utan det där glada fjortis popen. Visst det finns fortfarande kvar en del av det som fanns på The best damn thing men det är mer av det gamla som jag älskade med Avril.
Ärligt talat så trodde jag inte att hon skull göra en skiva som denna efter att ha hört singeln What the hell, och speciellt inte efter förra skivan men jag kan nu säga att väntan på ett nytt riktigt Avril album är över och att Goodbye Lullaby nog kommer att sätta sig i mitt hjärta fast innan jag säger för mycket ska jag lyssna igenom hela skivan men än så länge är det magiskt även om det i mellan åt är lite mycket pop och inte sk8punkrebell Avril.
Lite låtar som kan var intressanta att lyssna på är en förlängd version av Alice, Akustisk version av What the Hell och resten av de 18 låtarna som återfinns på skivan, kan säga att den akustiska versionen av What the Hell slår radioplågan, även om den då är näst svagaste låten på skivan efter just radioplågan.
Som helhet kommer jag att ge Goodbye Lullaby en 4 av 5 och detta för att:
- Det är tillbaka till Avrils rötter
- Inte alls mycket fjortispop
- Fina akustiska gitarrer
- Hela 18 låtar
- Stor skillnad från föregående albumet
- Inledningslåten är magisk
Jerry Andersson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar